Dina händer var fulla av liv

Bok av Suad Ali
Boken skildrar Nora före, under och efter flykten. Från den privilegierade barndomen i Baidoa och tiden på gymnasiet i Somalias huvudstad Mogadishu, vidare genom de första orosåren i landet när den politiska instabiliteten blev en del av vardagen. Till sist tvingas hon lämna landet och fly till kalla Sverige tillsammans med sin dotter. Hon har förlorat mycket, men som ung änka i Sandviken kämpar hon på genom att städa skolkorridorer.
En mycket berörande och tankeväckande skildring av en ung kvinnas uppväxt i Somalia och fruktansvärda upplevelse som flykting från kriget under 90-talet. Den är också värdefull då den beskriver tillvaron som nyanländ flykting i Sverige och hur Nora försöker bearbeta det hon går igenom och samtidigt anpassa sig till livet här tillsammans med sin dotter som hon är orolig ska glömma sitt arv och resterna av familjen som fortfarande bor i Somalia. Ska hon någonsin kunna återvända och hur blir då i så fall mötet med sitt gamla hemland efter allt hon varit igenom?

Jag blev väldigt berörd av boken i dess alla delar. Noras uppväxt i Somalia var väldigt intressant och hur konflikten med klansystemet beskrivs då hon gifter sig med en man som tillhör en minoritetsklan och dessutom engagerar sig regimkritiskt. Somalias klansystem visste jag om var komplicerat och ett problem för många som vill bryta sig fria, men inser att jag måste lära mig mer om detta. Skildringen av resan som flykting är hjärtskärande och jag fick tårar i ögonen, och det är så nyttigt för en svensk som jag att få höra om detta och bli berörd. Det är så lätt att flyktingar blir en namnlös skara som nämns på nyhetsinslag utan att man berörs eller inser vad de varit med om, här fick jag en glimt av detta och det gjorde ont, som det bör göra. Mötet med det nya landet Sverige skildrar Suad Ali också med all sin komplexitet. Nora möter rasism och utanförskap, känner sig inte hemma med de andra somalierna hon möter men ändå beroende av deras gemenskap, och när svenskar är välvilligt inställda är de ofta så hopplöst okänsliga och oförstående. Det är en riktig nagel i ögat att lyssna på för mig och det är bra att det skaver. Det visar hur komplicerat det är och att det faktiskt inte är rätt av oss att bara förvänta oss att flyktingar ska komma hit och vara tacksamma. Trots sin hopplöshet finns hopp i berättelsen genom Noras relation till sin dotter. Hon är orolig över att dottern ska förlora kontakten med sitt somaliska arv men det finns också hopp i hur Sagal lyckas finna en framtid och ett nytt liv i Sverige.

Är väldigt glad över att ha tagit del av boken och att jag lyssnade på den som ljudbok för uppläsaren läser upp alla arabiska och somaliska namn och ord så otroligt vackert! Så det kan jag verkligen rekommendera.