Klubben för lyckliga slut
Bok av Caroline Säfstrand
Tre kvinnor från vilt skilda bakgrunder, som alla har olika problem som tar över deras liv, finner varandra efter att de hittat varsin reklamlapp för en skrivkurs med namnet Klubben för lyckliga slut. De träffas här en gång i veckan och kan bearbeta sitt förflutna och försöker skapa sina egna lyckliga slut.
Klubben för lyckliga slut är en skrivkurs där kursdeltagarna genom att skriva ner sina tankar, lättare ska kunna reflektera över dem. Här samlas tre sinemellan mycket olika kvinnor tillsammans med kursledaren Sam en kväll i veckan för att dricka te, skriva och prata om vad de skriver.
Det är 60-åriga Lisbeth som jobbar i köket på en förskola och är trött på sitt enahanda liv, trött på att känna sig som en grå mus och drömmer om en gul kofta. Det är Cecilia som är åklagare och en alldeles för ung änka, som hjälpligt håller ihop livet med fasta rutiner men ibland tillåter sig att bryta ihop, ensam i sitt orangeri. Det är småbarnsmamman Ivy som är rädd för allt, men allra mest för att det ska hända hennes älskade son något. Därför ringer hon så många gånger till förskolan att de till slut inte svarar längre.
Alla är de tveksamma till Klubben men har ändå gått dit och tillsammans börjar de en resa som ska förändra livet för dem alla och ge dem vänner för livet.
Det är ingen lycklig samling människor vi blir presenterade för. Med fina personporträtt låter oss författaren följa dem på deras snåriga väg genom livet. Man tycker om dem, känner med dem och vill veta mer. Det är mörkt och tungt men med feelgood-bokens löfte om ett i alla fall någorlunda lyckligt slut hamnar historien på precis rätt nivå.
Det här är riktigt, riktigt bra. Gillar du feelgood så läs. Gillar du inte feelgood så läs, jag tror chansen trots allt är stor att du gillar den här.
Det är 60-åriga Lisbeth som jobbar i köket på en förskola och är trött på sitt enahanda liv, trött på att känna sig som en grå mus och drömmer om en gul kofta. Det är Cecilia som är åklagare och en alldeles för ung änka, som hjälpligt håller ihop livet med fasta rutiner men ibland tillåter sig att bryta ihop, ensam i sitt orangeri. Det är småbarnsmamman Ivy som är rädd för allt, men allra mest för att det ska hända hennes älskade son något. Därför ringer hon så många gånger till förskolan att de till slut inte svarar längre.
Alla är de tveksamma till Klubben men har ändå gått dit och tillsammans börjar de en resa som ska förändra livet för dem alla och ge dem vänner för livet.
Det är ingen lycklig samling människor vi blir presenterade för. Med fina personporträtt låter oss författaren följa dem på deras snåriga väg genom livet. Man tycker om dem, känner med dem och vill veta mer. Det är mörkt och tungt men med feelgood-bokens löfte om ett i alla fall någorlunda lyckligt slut hamnar historien på precis rätt nivå.
Det här är riktigt, riktigt bra. Gillar du feelgood så läs. Gillar du inte feelgood så läs, jag tror chansen trots allt är stor att du gillar den här.