Normala människor

Läsandet är ju mycket det resande en kan göra just nu. För det mesta är det helt OK. Genom Sally Rooneys bok Normala människor har jag fått resa till Irland och träffa några unga människor och följa deras liv och leverne under några år.

Connell och Marianne bor i en irländsk småstad. De kommer från olika förhållanden och Connells mamma städar hos Mariannes föräldrar. Connell är duktig i skolan och populär, medan Marianne är ensam. Så småningom börjar de umgås och inleder en relation, men när gymnasietiden är slut väntar universitetsstudier i Dublin. Då förändrar rollerna och Marianne blir den populära, medan Connell är lite av en udda fågel. Connell och Marianne glider in och ut i varandras liv med olika nya partners vid sin sida.

Den här lilla romanen är förvånansvärt tung. Jag trodde att den skulle vara en lättare relationsroman, men den visar sig ha ett oväntat djup. Under läsningen kan jag bli smått galen på huvudpersonerna som liksom inte får till det riktigt. I stället för att visa och säga vad de vill glider de undan – och in och ut genom varandras liv. Det här är en annorlunda bok som kräver mer eftertanke än jag först tror.

Mitt omdöme blir högt.