I hemlighet begravd

Bok av Viveca Sten

Ett hemskt brottmål påverkade åklagare Nora Linde så kraftigt att hon blev sjukskriven. Nora kan inte låta bli att se sin sjukskrivning som ett totalt misslyckande och vill inget hellre än att komma tillbaka till jobbet. När hennes kollega hittar skelettdelar på en ö kan inte Nora låta bli att involvera sig.

8 utgåvor
Välj utgåva
I hemlighet begravdSvenska - Inbunden
ISBN: 9789137151038
I hemlighet begravdSvenska - Ljudbok
ISBN: 9789174334500
I hemlighet begravdSvenska - Ljudbok
ISBN: 9789176472910
I hemlighet begravdSvenska - Ljudbok
ISBN: 9789178274284
I hemlighet begravdSvenska - E-bok
ISBN: 9789137151045
I hemlighet begravdSvenska - Pocket
ISBN: 9789137156965
I hemlighet begravdSvenska - Pocket
ISBN: 9789137157825
I hemlighet begravdSvenska - Inbunden
ISBN: 9789143015126
Betyg 4
I hemlighet begravd är den tionde boken i serien Morden i Sandhamn, men den första jag läser. Det kommer inte bli den sista. Jag tycker verkligen om Viveca Stens sätt att skriva. Boken är välskriven och beskrivande. Jag kunde leva mig in i berättelsen och tyckte om att det finns en nu- och en dåtid.

Som alltid när det är en serie ska man helst läsa dem i ordning för största behållning. Just den här boken relaterar till saker som hände i den föregående boken i serien, I fel sällskap, så det känns extra viktigt.

Jag rekommenderar boken och Viveca Sten som författare.
Självklart känner man igen stilen i boken från tidigare böcker i ’Sandhamn-serien’ och det är väl därför man läser en viss bokserie, för att man gillar tonen och karaktärerna. Man får det man förväntar sig, vilket var just det jag var ute efter. ’I hemlighet begravd’ är lättläst, underhållande och den innehåller en lagom dos vardagsliv och polisarbete – precis som vanligt! Gillar du Nora Linde – läs!!
Betyg 3
"I hemlighet begravd" är bra skriven och blandar mordgåta med relationer och vardagsliv. Berättelsen har ett tydligt driv ända fram tills att alla delar vävts ihop snyggt genom det för mig oväntade slutet. Jag gillar särskilt kapitlerna som är skrivna utifrån Astrid och Siris perspektiv. Jag har bara läst någon enstaka av seriens tidigare delar vilket märks av i kapitlerna som berättas i nutid. Dessa hade jag haft större behållning av om jag läst böckerna före.
Den tionde boken i Viveca Stens serie Morden i Sandhamn, I hemlighet begravd.

Huvudkaraktärerna i boken är de samma som tidigare, det vill säga Nora Linde, åklagare, och hennes barndomsvän Thomas Andreasson, polis. Nora är sjukskriven efter ett tufft fall, men när det hittas skelettdelar på Telegrafholmen, mitt emot Sandhamn, kan hon inte låta bli att lägga sig i. Thomas får utredningen på sitt bord och är inte helt OK med Noras egna undersökningar. Nora mår dessutom mycket dåligt psykiskt och ett försök att slippa mardrömmarna är att dricka lite för mycket vin… Men vem är det som har begravts? Det finns tre tänkbara offer, personer som är saknade, och polisen granskar samtligas efter-/kvarlevande. Nora har mer fokus på en efter-/kvarlevande eftersom hon har en känsla av att hon svek den personen när den närstående plötsligt bara försvann. Thomas chef är pressad och på konstant dåligt humör. Det handlar dels om hennes oklara/reducerade roll i den nya organisationen (!), dels om att hon är pressad av byggherrar som snabbt vill fortsätta sitt arbete på Telegrafholmen.

Det här är ingen djuping till bok, det är först mot slutet jag tycker att det blir en spännande deckare. Författaren lägger mest krut på person- och miljöskildringar, vilket får själva berättelsen att… inte halta utan snarare sakna nåt. De korta kapitlen inklusive tillbakablickarna ur offrens perspektiv ger storyn fart och gör att det går snabbt att läsa boken. Ändå känner jag att det inte räcker helt och hållet. Vissa trådar bara släpps. Plötsligt slutar byggherrarna att tjata, plötsligt upphör Noras dåliga samvete mot en efter-/kvarlevande och plötsligt, innan kvarlevorna är könsbestämda, är det tredje tänkbara offret inte intressant. Men ja, det är lite spännande, fast nej, bihistorierna tar för mycket utrymme. Det känns som om boken är skriven av en ganska ung person. Den blir lite för ytlig för att passa mig.

Mitt omdöme blir medel.
Detta är en bok helt i min smak som fångar en från första sida och inte släpper en förrän den är slut. Skelettdelar hittas på Telgegrafholmen en ö mittemot Sandhamn. Kommissarie Thomas kopplas in på fallet och spåren leder till två kvinnor som är försvunna sedan 10 år tillbaks. Nora Linde lägger sig i fallet trots en sjukskrivning och det skapar mycket spänning och intriger.
Kul att följa de huvudpersoner som man ”känner” sedan tidigare.
Nu vill jag bara ha nästa del 😊📚
Betyg saknas
Mitt första möte med Viveca Stens författarskap, men absolut inte det sista.
Det som fångade mig var strukturen på berättelsen. Ett par mänskliga benrester hittas vid en sprängning på en obebyggd holme och det står snart klart att de har hamnat där i modern tid - men för flera år sedan. Det som därefter händer är att vi får följa polisutredningen (både den lagliga som görs av poliser i tjänst och den olagliga som i hemlighet görs av en sjukskriven åklagare med personliga intressen i ärendet) samtidigt som vi också får följa två kvinnor från närområdet under tiden fram till det att de försvann ett årtionde tidigare. Är det en av dem som låg i hemlighet begravd? Eller är det rentav båda? Och, framför allt, hur hamnade ett lik överhuvudtaget där?
Det är dock inte bara en ”ren” deckare med en mordgåta i centrum, utan också en närgången och trovärdig berättelse om utredarna och deras ofta ganska komplicerade liv.
Jag har läst alla de tidigare böckerna i denna serie och jag har tyckt mycket om dem allihopa. Och den här boken är nog en av de bästa i serien. Jag tycker om Viveca Stens sätt att skriva samt huvudpersonerna i böckerna. Älskar även miljöbeskrivningarna, och jag tycker att författaren har en perfekt blandning av Sandhamn och Stockholm, nutid och dåtid, och kriminalfall och privatliv. Rekommenderar boken varmt, men som alltid, läs helst serien från början för största behållning.
Det här är den tionde delen i Viveca Stens serie om åklagaren Nora Linde och polisen Thomas Andreasson. Bokserien kan antingen läsas i ordning eller som fristående böcker.

I den här boken hittas plötsligt skelettdelar på Telegrafholmen som ligger mitt emot Sandhamn. Tio år tidigare har två kvinnor försvunnit i området och alla spår pekar på att det nu är de här kvinnorna som har hittats.

Nora Linde, åklagare, kommer av olika anledningar in på fallet. Hon är egentligen sjukskriven efter att ett brottmål gått fel och Linde misslyckats. Hon försöker ställa allt till rätta igen genom att ge sig in i behandlingen av skeletten på Telegrafholmen men det går inte riktigt som hon tänkt sig. Nora startar upp en egen utredning vid sidan av polisens och den kantas av faror. Thomas Andreasson och Nora Linde har tidigare haft en bra relation som vänner men i takt med att Noras utredning går allt längre och när hon stöter på hemligheter som legat gömda i flera år börjar även den här vänskapen att tryta. Nora Linde märker snart att det finns än fler hemligheter som behöver se dagens ljus, och någon på ön vet allt. Men det kan se ut som att fler personer på ön behöver avlida innan sanningen verkligen kan komma fram.

Vad jag tycker om boken
I den här boken möter läsaren ett brott i form av ett så kallat cold case, alltså ett fall där polisen inte gjort några genombrott på länge. Som vanligt är miljöskildringarna i boken riktigt bra och som läsare kan man verkligen känna sig som en del av boken. Handlingen är inte sådär uppenbar som många andra deckare och det ger läsaren stor möjlighet att själv fundera över vem det är som egentligen är skyldig till den ondska som äger rum på Sandhamn. Något som man som läsare kan bli lite irriterad på är att Nora Linde ska lägga sin näsa i blöt hela tiden. Hon sätter både sig själv och flera andra i farliga situationer med sitt agerande men det är ingen som tycks röra henne vidare mycket i ryggen.

Boken har många sidor men den är lättläst och det finns hela tiden något som driver på läsningen framåt. Kapitlen är lagom långa och man kan snabbt fastna i boken. Det är inte gärna en bok man lägger ifrån sig när man väl har kommit in i handlingen.
Betyg 4
Den tionde boken i serien om Sandhamn och åklagaren Nora Linde. Även här möter man polismannen Thomas Andreasson och nu är en del av handlingen åter tillbaka i Sandhamn.

Här är det ett tio år gammalt cold case som förbryllar och det är Thomas Andreasson som är aktiv i fallet. Mitt emot Sandhamn, på Telegrafholmen hittas nämligen delar av skelett mitt i sommaren. Tankarna dras till det tio år gamla fallet, då två kvinnor försvann spårlöst. Nora Linde, åklagare, är sjukskriven och får höra talas om fallet. Hon vill ställa saker till rätta men hamnar i en riskfylld situation då hon börjar bedriva en farlig utredning vid sidan om polisen. Plötsligt är Nora och Thomas inte så nära vänner längre och svåra hemligheter kommer fram. Det verkar som att flera liv måste offras för att sanningen verkligen ska komma fram. Men vem på ön är det som står och håller på den?

Bra och mindre bra i boken
Boken har kommit tillbaka till Sandhamn, vilket många läsare antagligen uppskattar eftersom att Viveca Sten tidigare lagt mycket energi på att beskriva ön och dess omgivning. Här är också den typiska Sandhamnsdeckaren med mysterier och gåtor tillbaka.

Det är dock lätt att bli lite irriterad när man läser boken om man ser till det beteende Nora Linde visar. Hon sätter både sitt eget och andras liv i stor risk men samtidigt är hon sjukskriven efter ett tufft brottmål och det kan förklara en del.

Rekommenderas boken?
Den här boken rekommenderas för alla som gillar den typiska deckaren där det inte redan från början är klart vem som sitter på de sista ledtrådarna. Här blandas spänning, mysterier, sorg och glädje. Dessutom får man en bild av både offers, brottslingars och huvudpersonernas liv vid sidan av det som sker.