Berätta aldrig det här

Bok av Frida Boisen
Medieprofilen Frida Boisen berättar i sin självbiografiska roman om sin mamma Rositas död. De hade en trasslig relation och denna hemska händelse är en hemlighet som har plågat henne länge med skuldkänslor. Nu vill hon bryta tabun och hon blandar svart tragik med öppenhet och humor i både då- och nutid.
5 utgåvor
Välj utgåva
Berätta aldrig det härSvenska - Inbunden
ISBN: 9789189087309
Berätta aldrig det härSvenska - Ljudbok
ISBN: 9789189087606
Berätta aldrig det härSvenska - Ljudbok
ISBN: 9789189087613
Berätta aldrig det härSvenska - Pocket
ISBN: 9789189087620
Berätta aldrig det härSvenska - E-bok
ISBN: 9789189087590
Frida lättar på trycket och berättar om sitt liv. Hennes mamma, pappa, pojkvänner och barn. Våld både fysiskt och psykiskt, självmord och psykologbesök. Små berättelser ur verkligheten som bygger upp en viss förståelse för alla inblandade. Tuff men viktig!
Berätta aldrig det här av Frida Boisen

Boken är en roman där Frida öppet och ärligt delar med sig av hennes relation till sin mamma som hon förlorade i självmord. Som läsare får man både följa med i Fridas barndom och även hennes vuxna liv.

Boken uppmanar till att våga fråga din kollega, kompis, förälder, syskon om hur den mår en så enkel fråga egentligen men som lätt glöms bort även om den kan göra otrolig skillnad.

Det märks verkligen att Frida är journalist hennes sätt att skriva alltså, WOW! 🤩

En bok som berör något oerhört och lämnar en med eftertanke om att livet kan vara så fantastiskt fint och så skört. Hon visar ett oerhört mod genom att dela med sig av sin historia. Tycker verkligen alla borde läsa denna bok då den tar upp så otroligt viktiga ämnen som behövs lyftas upp mer i vårt samhälle. För det går aldrig att veta hur någon annan mår innerst inne.
Betyg: ✨✨✨✨✨ (5 av 5)
När Frida Boisen missar att ringa sin mamma på mors dag händer något fruktansvärt. Hon ringer till polisen och de återkommer med ett dödsbud. Mamman efterlämnar ett brev vilket fyller Frida och hennes pappa av skam och hon är tyst i tretton år. Det är en oerhört viktig och stark berättelse som handlar om skuld,skam och psykisk ohälsa. Jag skulle säga att det är förra årets viktigaste bok.
I ”Berätta aldrig det här” får vi följa Fridas uppväxt parallellt med händelser som ligger närmare nutiden. Vi får ta del av skilsmässan mellan hennes föräldrar och hur hårt hennes mamma tar det. Fridas mamma mår sämre och sämre vilket hon inte vill söka hjälp för och en dag är det försent. Fridas mamma har avslutat sitt liv och Frida står nu kvar med en stor saknad och skuldkänslor.

Det här är en oerhört stark berättelse som skapar känslor hos mig som läsare. Den innehåller smärta, sorg och ensamhet men även en del kärlek. Boken har dessutom ett otroligt viktigt budskap.

Detta är en bok jag önskar att alla läste, jag rekommenderar den varmt.
Det här är en lika delar hemsk som ärlig och framförallt viktig redogörelse av en mor och dotter-relation som slutade i ett tragiskt självmord. Jag har förstått att det är vanligare än man kan tro med toxic (giftiga) familjerelationer där man bara mår sämre och sämre av att umgås med sina nära och det finns inte alltid någon logik bakom det hela.

Att en årlig kontroll av allas psykologiska välmående inte är obligatorisk i dagens samhälle tycker jag är förkastligt. Det finns så många som mår dåligt som aldrig gör något åt det - då många fortfarande inte förstår att det finns hjälp att få - och det kan påverka hela familjer.

Just Fridas berättelse är så stark och då jag även lyssnade på ljudboken så fick jag verkligen höra nyansskillnaderna i hennes röst när hon berättade om sin barndom och sin fina mamma. För det är ju så att det ofta finns fina minnen kvar även när det dåliga börjar ta över. Jag kan bara jämföra med min mormor som blev dement och extremt elak mot mig de sista åren hon levde, för mig så raserade det den fina relationen vi haft under hela min uppväxt, men nu i efterhand så saknar jag givetvis min mormor - som den hon var innan hon blev sjuk och personlighetsförändrad.

Det här är en bok som jag tycker att alla borde läsa för den sätter verkligen perspektiv på våra familjerelationer och att man inte ska ta något för givet. Att jag sedan aldrig kan förstå mig på människor som väljer att avsluta sina liv utan en vettig anledning (som obotliga sjukdomar) och utan att prata om det med någon först - det är mitt problem. Jag hoppas att det i framtiden kommer finnas bättre psykvård - där man inte behöver vänta flera månader på att få hjälp - och att det blir ännu mer normaliserat än det är idag så att ingen är rädd för att framstå som ett "psykfall" när man mår dåligt. Om vi aldrig berättar om de som har begått självmord så kommer vi aldrig att få ut informationen om att det finns hjälp att få.

Det bästa i boken tyckte jag var bitarna om Fridas egen familj och deras fina och hälsosamma relation. Det är ett bevis på att man alltid kan vända någonting negativt till något positivt så länge viljan att kämpa vidare finns där.
En otroligt bra skriven bok där författaren skildrat sin barndom. Väldigt fängslande och givande bok.
Välskriven och fängslande skildring av hur det är att växa upp i en familj med psykisk ohälsa. Boisens bok innehåller sorg men samtidigt också glädje och framåtblickar. Läs!
Boken handlar om Frida som nås av beskedet att hennes mamma begått självmord. Frida får dåligt samvete för att hon glömde bort att ringa sin mamma på morsdag. Hon får en sista hälsning från sin mamma som skriver att nu fick Frida som hon ville. Frida beskriver sin uppväxt med en mamma som är lynnig i humöret och en pappa som lämnar mamman när Frida är liten. Frida berättar öppet om hur hennes uppväxt med mamman är. Det står inte helt klart att mamman lider av psykisk ohälsa men hennes beteende är väldigt talande för psykisk ohälsa. Jag tyckte mycket om denna boken och den var oerhört svår att släppa ifrån sig. Stundvis var det svårt att inte gråta för jäklar så drabbad jag blev.
En plågsam läsupplevelse som jag verkligen är värd att ta sig igenom. Frida Boisen skildrar sin barndom och vuxentid och berättar historien om en mammarelation som är allt annat än lätt. En relation där allt man säger kan komma att användas i en muntlig krigföring. Mamman som hamnar i bitterhet och som anklagar Frida för än det ena än det andra. Till sist det grymmaste av allt, hon ger Frida skulden för att hon en dag tar sitt liv. Hur tar man sig vidare efter något sådant. Jag är glad att Frida inte följde sin pappas råd om att aldrig berätta sanningen om mamman död. Den bästa boken jag läst under 2020.
Gripande, stark och viktig bok om relationen mamma-dotter, pappa-dotter, skuld, skam, kärlek och självmord.
Alltså vilken berättelse som griper tag i mig och stannar kvar.Mor och dotter relation som gör mig ledsen och funderar mycket omkring
Herregud vilken bra bok, ett ämne som är så viktigt idag att prata om. SJÄLVMORD. Tårarna började nästan rulla med en gång och nästan ingen paus ifrån det. Man kunde inte släppa boken och inse hur ett liv kan förändras på några sekunder. Går inte beskriva hur bra boken är utan man får läsa den för att förstå.
En fruktansvärd bok om ett barn som lider efter sin mammas självmord. Den berörde mig till tårar flera gånger och jag tycker alla borde läsa den!
Det är morsdag, och Frida har varken ringt eller skickat blommor till sin mamma. Hon har även missat ett samtal från henne.

Dagen efter ringer de från mammans jobb, och säger att Rosita inte dykt upp. Frida förstår direkt. Hennes mamma har tagit livet av sig.

I lägenheten hittar Frida en sista hälsning från sin mamma. Ett brev som knäcker Frida, och som kommer följa henne under många år.

Under många år har Frida burit på skuld och skam. Hennes pappa bad henne vara tyst och aldrig prata om detta, något hon idag ångrar att hon följde.

Detta är en gripande självbiografisk roman, som verkligen berör. Frida skriver väldigt öppet om sina känslor. Det är starkt av henne att öppna sig och skriva så ärligt.

Jag både lyssnade och läste, men att höra Fridas röst, som ibland brister, var otroligt starkt. Mina egna tårar rann av alla känslor.

Vi måste våga prata mer om psykisk ohälsa och självmord. Det är en väldigt viktig bok.
En stark beskrivning om en flickas uppväxt till kvinna. Hur hon som barn hamnar i ett känsligt läge mellan sina föräldrar där önskan om att bli älskad och sedd ständigt gör sig påmind. Att inte heller få vara lycklig i vuxen ålder för ens mamma gör det inte heller en enkel resa. En balans mellan leva sitt liv, men ändå ha någon sorts hälsosam relation till sina föräldrar. När sedan värsta tänkbara inträffar. Hur skuld och sorg griper tag i ens inre.

En viktig och öppen bok om verkligheten mörka sidor. Väl värd läsa! Svårt slita sig från.
En vacker kärleksförklaring till en mamma som blir mer och mer bitter över vad hon anser livet åsamkat henne. Tung offerkofta på och anklagelserna haglar. Från att ha haft en nära relation med sin mamma blir Frida Boisen mer och mer utsatt för sårande kommentarer och påståenden. Hur länge orkar man trots att man älskar sin förälder? Och brevet! Hur. Kan. Hon?

Stark och berörande berättelse
Fantastisk bok och berättelse. Fast från första sidan. Jag tror att Frida får fler som läser boken att våga börja berätta sina egna innersta hemligheter och sluta att bära på det i sin ensamhet
En otroligt viktig och samtidigt vacker bok i sina kärleksfulla beskrivningar av personer och relationer. En bok som verkligen får en att tänka till och den fick mig att våga prata om det skrämmande men viktiga ämnet med min son, känner en enorm tacksamhet till Frida som vågade skriva och berätta så jag vågade lyfta ämnet i familjen.
Så så fin bok och jag kunde inte sluta läsa. Den här tror jag dessutom är en riktigt viktig bok, läs den! Ni kommer inte ångra er. Den är tung och sorglig stundvis men visar också på det vackra vi har. Boken belyser psykisk sjukdom och framförallt om att vi behöver prata mer om det, psykisk sjukdom men också självmord. För det händer så ofta.

Frida Boisen skriver fint & utlämnande och jag är glad för att hon vågade skriva den här boken.
Detta är en självbiografisk bok som belyser en mamma-dotter relation som slutar med tragedi. Det är mors dag 2017 och Frida glömmer att ringa och skicka blommor till sin mamma Rosita. Frida missar mammans telefonsamtal och när hon ringer tillbaka till mamma så svarar hon inte. Dagen efter kommer beskedet att hennes mamma har hittats död - ett självmord.

Det här är en välskriven och om man får säga lättläst bok trots det allvarliga och tunga ämne som det skrivs om. Jag sträckläste boken och kunde inte släppa den förräns den var slut. Boken grep verkligen tag i mig - den är så stark och berörande. Frida skriver väldigt öppet, ärligt och utelämnade om sina känslor och tankar och jag tror att det är mycket därför boken blir så berörande och väcker så många känslor hos mig. Det är en bok där jag får läsa om sorg, avundsjuka, rädsla, svartsjuka, känsla av att få känna uppskattning och bekräftelse, psykisk ohälsa och om hur det är att växa upp i en dysfunktionell familj, men det finns även mycket glädje och fin kärlek - En stark bok som berör.
Nu fick du som du ville.
Så står det på lappen som Fridas mamma Rosita lämnar efter sig när hon har tagit sitt liv på Mors dag 2007.
Frida missar ett samtal från mamman under den dagen och glömmer sen att ringa upp. Hennes värld rämnar när hon får beskedet om mammans död.
Hur kunde det bli såhär? Hade hon kunnat förhindra självmordet?

I boken får vi följa Frida under hennes uppväxt varvat med tiden efter mammans bortgång.
Hon har en dysfunktionell uppväxt med en pappa som slår och som är alltmer frånvarande. När han väl är hemma går hon och mamman på tå för att inte väcka hans ilska. Tystnaden breder ut sig i hemmet och tillslut lämnar pappan familjen. Mamman kommer aldrig över att pappan sviker dem på detta sätt. Hon vill leva med honom och är ledsen och gråter varje kväll och Frida får trösta. Enda gången hon mår bra är när de åker på charter en vecka och får lite sol och värme.

Frida och mamman står varandra så nära.
Men något ändras när Frida flyttar hemifrån.
Relationen börjar alltmer skava och det känns som att mamman inte tål att Frida är lycklig. Mamman har svårt att hitta sin nya roll i Fridas liv.
En avundsjuka finns när första barnbarnet kommer. En vilja att kritisera och vara elak.
Mamman bär på en missunnsamhet och bitterhet att livet blev som det blev.
Hon vill inte förändra sitt liv utan tycker att det är hennes öde.
Det enda hon egentligen verka vilja är att känna sig behövd och älskad, som när Frida var barn.

Huvudbudskapet i boken är hur farligt det är att inte prata med varandra. Vår största fiende är tystnaden!
Man kanske ser att något är fel och att någon mår väldigt dåligt men man vågar inte fråga hur den egentligen mår.
Boken handlar också om skuld och skam över att inte har frågat tillräckligt ofta och inte ha kunnat förhindra det som skedde.

Det är en drabbande och mycket sorglig bok som är fantastiskt bra skriven.
Den skildrar relationer som skaver på ett knivskarpt och träffande sätt.

Jag rörs till tårar flera gånger när jag läser den här boken.
Den berör.
Den är viktig.
•°• ✾ •°• bokrecension •°• ✾ •°•
.
"Berätta aldrig det här"
Av Fridaboisen
Förlag Bookmark förlag
.
”Ja må ho leva, ja må ho leva, ja må ho leva uti hundrade år …”
Så börjar boken & under följer baksidan av bokens text:

"Det är mors dag och Frida har glömt att skicka blommor till sin mamma Rosita. När hon även missar moderns telefonsamtal har hon ingen aning om att katastrofen är ett faktum. Dagen efter kommer beskedet att Rosita har hittats död. Men det är när Frida upptäcker hennes sista hälsning som världen fullkomligt rämnar"
.
Boken är oerhört tragisk, välskriven & fullständigt gripande! Den tar upp det alltid så viktiga ämnet om psykisk ohälsa & hur man som både barn & även in i vuxen ålder är fast i sitt livs upplevelser som anhörig & i detta fallet dotter till en mor med psykiska besvär. Jag blev väldigt tagen av boken & hade önskat att både vuxna kring Frida & samhället kunde hjälpt henne hantera sin situation mycket bättre & jag hoppas att Frida i hennes liv nu har funnit ro
Alltså.. WOW! Vilken känslostorm! Vilken berg- och dalbana! Frida Boisen läser själv in sin självbiografiska roman och hon gör det med den äran. Det är utlämnande, ärligt, förfärligt, kärleksfullt, hoppingivande och dessutom en charmig nostalgitripp mitt upp i allt.
På självaste Mors dag väljer Fridas mamma att ta sitt eget liv och i sitt avsked skriver hon att det är Fridas fel. Vi får följa Fridas kamp efter denna fruktansvärda händelse och hon djupdyker i sin barndom och i sina föräldrars förflutna för att åtminstone försöka förstå.
En oerhört stark berättelse som jag tycker att alla borde läsa!
Det här är en knytnäve rakt i magen. Kunde inte lägga den ifrån mig. n av de bästa biografier jag någonsin läst. Kan rekommendera den till alla.
Fantastiskt att Boisen kan ha ett så lätt språk när innehållet är så tungt. Jag tror att det gör att jag gillar boken ännu mer.
Det här är en bok som verkligen griper tag i den som läser. Medan jag läser pratar jag med alla som vill höra om vad som står. Jag undrar hur kan man göra och säga allt som hennes föräldrar gör?!
Boken väcker minst sagt känslor. Man önskar så innerligt att psykisk ohälsa inte fanns. Men detta visar också på hur viktigt det är att böcker som denna finns och hur viktigt det är att prata om just dåligt mående.
Jag blev otroligt tagen av boken och hade kunnat läsa om den, nu direkt.
Det här är en mycket gripande självbiografisk roman om en skavande mor-dotter relation som leder till en tragedi. Boken handlar om när Fridas mamma tar sitt liv och i en sista hälsning lägger skulden på Frida. I tretton år höll Frida hemligheten inom sig och nu väljer hon att berätta sin gripande historia. En av årets starkaste läsupplevelser om våld, svek och förtryck men också kärlek, hopp och förlåtelse. Missa inte denna viktiga bok!
Det här är en riktigt bra bok. det är intressant och välskrivet, och ett riktigt tungt ämne. Frida Boisens berättelse är gripande och sorglig, det är bra personporträtt och miljöbeskrivningar, det var också mycket intressant att ta det av den framgångsrika Fridas liv